Ras al-Hadd & Ras al-Jinz
Vi är två trötta själar efter ett sjuhelsikes äventyr.
Igår var det hög tid för oss att hoppa in i två stycken 4wd för en liten roadtrip med våra omanska vänner.
Destinationen var Sur, eller rättare sagt Ras al-Hadd.
Vi tog oss fram i ett riktigt fascinerande landskap; både på vanliga vägar men också i så kallade wadis (uttorkad floddal som fylls med vatten då det regnar). För mig kändes det sistnämnda mest skrämmande medan Rikard som satt i den andra bilen var exalterad och kiknade av skratt. Killar...
Hur som helst lyckades vi överleva de vilda off road-turerna och vi såg fram emot att få slå läger på en fin strand. Gärna i solnedgången.
Men icke. Vi stannade lite här, lite där. Badade lite här, lite där. Stannade på en coffee shop lite här, lite där. Osv.
Våra omanska vänner känner ingen stress! Men när klockan närmade sig 23 och det hade varit becksvart ute i flera timmar började vi alla längta efter lite BBQ.
"Jack Sparrows" inbyggda kompass var lite ringrostig och vi cirkulerade runt runt runt utan större framgång. Till slut var vi tydligen på rätt spår - när en förbipasserande fotgängare råkade peka vår slutsträcka en aning fel.
Jack Sparrow, jag och Mira var fast i lera. Riktigt djup lera. Bil nr 2 klarade sig med nöd och näppe...
I Sverige hade det antagligen bara varit att gilla läget och ringa en bärgningsfirma. Men inte i Oman! Från ingenstans kom den ena omaniern efter den andra. Till slut var det omkring 20 män i vita fotsida "klänningar" som lyckades få oss fria.
Väl på plats var det dags att tillaga lite mat, BBQ. Middagen serverades kl. 02 och det dröjde inte länge innan vi gav upp lägerelden för lite sömn.
Jag och Rikard sov i en av bilarna, precis utanför hade vi sällskap av två jättekeliga herrelösa hundar samt en GIGANTISK sköldpadda som höll på att lägga ägg.
Nu somnar jag vilken sekund som helst... Mer uppdatering imorgon.
God natt!
Igår var det hög tid för oss att hoppa in i två stycken 4wd för en liten roadtrip med våra omanska vänner.
Destinationen var Sur, eller rättare sagt Ras al-Hadd.
Vi tog oss fram i ett riktigt fascinerande landskap; både på vanliga vägar men också i så kallade wadis (uttorkad floddal som fylls med vatten då det regnar). För mig kändes det sistnämnda mest skrämmande medan Rikard som satt i den andra bilen var exalterad och kiknade av skratt. Killar...
Hur som helst lyckades vi överleva de vilda off road-turerna och vi såg fram emot att få slå läger på en fin strand. Gärna i solnedgången.
Men icke. Vi stannade lite här, lite där. Badade lite här, lite där. Stannade på en coffee shop lite här, lite där. Osv.
Våra omanska vänner känner ingen stress! Men när klockan närmade sig 23 och det hade varit becksvart ute i flera timmar började vi alla längta efter lite BBQ.
"Jack Sparrows" inbyggda kompass var lite ringrostig och vi cirkulerade runt runt runt utan större framgång. Till slut var vi tydligen på rätt spår - när en förbipasserande fotgängare råkade peka vår slutsträcka en aning fel.
Jack Sparrow, jag och Mira var fast i lera. Riktigt djup lera. Bil nr 2 klarade sig med nöd och näppe...
I Sverige hade det antagligen bara varit att gilla läget och ringa en bärgningsfirma. Men inte i Oman! Från ingenstans kom den ena omaniern efter den andra. Till slut var det omkring 20 män i vita fotsida "klänningar" som lyckades få oss fria.
Väl på plats var det dags att tillaga lite mat, BBQ. Middagen serverades kl. 02 och det dröjde inte länge innan vi gav upp lägerelden för lite sömn.
Jag och Rikard sov i en av bilarna, precis utanför hade vi sällskap av två jättekeliga herrelösa hundar samt en GIGANTISK sköldpadda som höll på att lägga ägg.
Nu somnar jag vilken sekund som helst... Mer uppdatering imorgon.
God natt!
Kommentarer
Trackback
